En perfekt kasse att ha på Friskis & Svettis. Två innerfickor med blixtlås till alla småsaker jag vill ha med mig.

Det händer väldigt mycket på jobbet just nu. Stressigt och en hel del drama. Det måste lugna ner sig snart. Det måste!

Fågeln på bilden har inget med saken att göra mer än att den ser ut som jag känner mig.

Garnet Manos del Uruguay räckte till ett par vantar till Alva också. Färgen heter Fondo del Mar.

Ännu en Rummikubpåse, denna gång till Visserummit. Bottnen blev alldeles misslyckad, så den sydde jag om någon dag senare.

Här med den nya bottnen. Hur bra som helst på andra försöket.

Vi hade ett par trevliga Växjödagar och fick äntligen möjlighet att beundra det nya huset ordentligt. Dessutom fick vi leka i Strandbjörket, gå på matmässa och på söndagen följa med till vallokalen innan vi körde hem och gick till vår egen vallokal.

Vi gick Backaleden till Haväng, precis i utkanten av Brösarps södra backar.

På många ställen gick stigen genom eller precis bredvid hagar.

Många backar var det. Backe upp och backe ner.

Men så väl värt besväret. Fantastiska vyer.

Gulligaste mötet i en hage.

Med trötta ben kom vi till slut fram till Haväng. Vägen tillbaka gick vi Skåneleden som hade avsevärt enklare terräng.

Två vandringsdagar i Brösarp. Dag 1 – Glimmebodaleden på Brösarps norra backar.

Mest lövskog var det men också hisnande vyer från höghöjd.

Ljuvligt tunt merinogarn. Passande nog heter garnet Manos del Uruguay, färgen heter Fondo del Mar.

Samma princip som den förra väskan men nu med två fickor. Lite i tjockaste laget att sy i kanske, men annars blev det bra.

Vid en rutinundersökning hos veterinären upptäcktes att Timjan hade en stor tumör i buken. Med tanke på hennes ålder och allmäntillstånd var inte operation att tänka på. Nu vänjer vi oss vid tystnaden i ett hem utan hundar.

Bilden är från november 2017.