De vandrande pinnarna har nu lagt åtminstone hundra ägg. Även pinnen Agda som flyttat till Opus har kommit igång med äggläggningen, men annars verkar hon vara lite sent utvecklad tycker jag. Nåja, alla pinnar kan ju inte vara så raska och sociala som den här lilla skönheten.
5 tankar på “Vandrande pinnar”
Kommentarer är stängda.
Ni kan väl inte mena allvar!! Försök bara inte med någonsorts import av dessa skepnader till Växjö, ok? Consider this as a varning….. ;-))
Ehe, söta…
Nej, titta inte bakom ryggen! Korsade fingrar? Får man inte ha det?
Ehe…
Tobba! IT-mamman! De är hur söta som helst! Man behöver väl inte ha fluffig päls för att vara gullig. Och jag står nästan ut med att ha dem klättrande på mig. Åtminstone en liten stund.
Tänk så fascinerande med ett djur som kan se ut att vara stendött i två dagar och sedan plötligt pringer iväg. Och om man sprutar vatten på dem dansar de. Gulligt!
hej!!..jag är stödmamma till Agda..vår vandrande pinne på opus o ja kan bara säga att jag har aldrig varit men om ett charmigare djur…hur social o sprudlande som helst.Jag rekomenderar verkligen vandrande pinnar som sällskapsdjur..carola
Tack Carola! Det är skönt att vi är några stycken som förstår oss på charmen hos vandrande pinnar. Vi är på samma sida 😉
Så trevligt att höra att Agda utvecklas så fint på Opus nu. Hon var ju lite sen i starten med äggläggningen, men jag förstår att nu när hon ska bli mor har utvecklingen gått i rasande takt. Tänk vad rart det ska bli när alla de små äggen kläcks.