När vi kom ut till uterummet för en liten after work var soffan redan upptagen av en mycket sömnig humla. Dammig, skräpig och slö var den. Så slö att jag lätt hann gå in och hämta kameran och montera närbildslinsen.
När jag började vrida och vända på soffkudden för att få den i bättre ljus tyckte humlan att det räckte. Synd. Jag hade velat gå upp något snäpp i bländare för att få skärpa på lite större del av kroppen.
