Äntligen dags för en härlig dag på Hanö. Vi tog båten över på förmiddagen. Mynta tyckte det var helt OK att åka båt, men Timjan var lite mer tveksam. Hon satt helst i knäet och tittade lite olyckligt på vågorna.
Vi började med att vandra upp mot Engelska kyrkogården.
Ganska snart blev det dag för paus och fika. (Nej då, Myntas öron står inte alls upp så! Det är bara för att det blåser…)
Sedan gick vi vidare upp och tittade på utsikten över Bönsäcken och Blekingekusten.
Vi tänkte att vi skulle ta en smart genväg till Vindhalla, men det var lättare sagt än gjort. Överallt fanns det måsar, stora stenblock och förrädiska björnbärssnår. Vi fick klättra, hoppa och slingra oss fram. Det var ganska knepigt, men kul. Vi var lite oroliga att vi bara kommit till level 2, och att det skulle bli en ännu svårare bana på level 3.
Efter mycket kämpande kom vi till sist fram till en större stig och nådde lätt fyren. Sedan var det inte svårt att hitta stigen till Vindhalla.
Vid Vindhalla åt vi matsäcken och de modigare av oss badade. (Det betyder Alva, Martin och Mynta. Fegisarna Åsa och Timjan stannar helst på det torra.)
I hamnen träffade vi lustigt nog en hel rad vänner. Först våra före detta grannar Mats och Boel, vilket inte var så konstigt eftersom de bor på Hanö hela somrarna. Sedan kom Petra, Dahlberg och Nils, vilket var desto mer sammanträffande eftersom de som vi bara var ute över dagen.
I hamnen fanns den godaste glass vi ätit på länge. GBs lösglass – körsbär, mörk choklad och hallonsorbet. MUMS!
På hemvägen gungade det en hel del på båten, men det var kul det också.