Foton

Restaurang, hoppla

Vår andra middag i Sitges ville vi förstås inte äta på hotellet, utan vi tog cyklarna och gav oss av längs strandpromenaden. Efter en stund hittade vi ett ställe som kunde erbjuda havsutsikt. (Möjligen är det på sin plats att erkänna att balkongen gjort oss en smula kräsna.)

Vi studerade menyn noga och bestämde oss för att gå in. Det var ett stort etablissemang, men vad vi kunde se var det ingen som åt. Alla drack. Längst in hittade vi en avdelning med vita dukar och tänkte att det var där maten serverades. Trots att det var så gott som tomt var värdinnan först lite tveksam och tänkte att allt nog var bokat, men sedan fick vi ett bord i ett hörn.

Vi var så nöjda tills dess att menyn kom. Då insåg vi att menyn vi sett från början var en barmeny. Vid borden med vita dukar gällde en helt annan meny och helt andra priser. Jaja, rådslog vi. Visst kan vi lyxa till det en semesterkväll. Uppenbarligen denna kvällen.

Alva bestämde sig för rostbiff. Martin och Åsa valde “berg och hav” – majskyckling serverad med fylld bläckfisk. Servitrisen undrade om vi inte ville ha något mer, men vi tyckte det kunde räcka så. (Jo vin förstås, Rioja.)

Så kom maten. Rostbiff och äppelmos till Alva. Varsin stor tallrik fågel och fisk till föräldrarna. Inget mer. Ingen sallad, ingen potatis, inget ris. Det skulle man visst beställt separat. Hoppla.

Det var gott. Tveklöst gott. Vi kunde inte riktigt frigöra oss från känslan att serveringspersonalen log var gång de tittade mot vårt bord, men vi var faktiskt glada ändå.

Efter en restaurangnota som förmodligen blir den dyraste på den här resan gick vi en runda i stan. Varm mjuk kväll. Brusande vågor. Vimmel av människor. Medelhavet i ett nötskal.

Kyrkan nattetid

På ett café på den mest vimlande gågatan blev det capuccino och glass. Härligt. Och det var ingen som helst tvekan om det vi läst i otaliga guidetexter – Sitges är mycket populärt bland homosexuella. Vi njöt av folklivet och barerna.

Hemma igen spelade vi spel på balkongen till efter midnatt. Alva vann mest. Nu längtar vi lite efter nästa frukost.